annikasskatteri.blogg.se

En blogg om mina hobbys som fotografering, natur, trädgård, målning, pyssel och myssel med mycket mer. Samt tankar om allt och inget.

HÖGKÄNSLIG fortsättning 2 ...

Publicerad 2017-12-17 08:17:48 i Allmänt,

Att jag är känslig det har jag nog alltid vetat, och just i tonåren funderade jag över vem jag var. Men man vill ju tro att man är som alla andra och att de känslor och tankar man har inom sig liksom hör till. Att jag var ett mycket besvärligt tonårsbarn det vet jag och att mina känslor var starka åt alla håll det visste jag också. Om jag var ledsen så var jag väldigt ledsen, lika så väldigt glad och min ilska som bubblade upp hade nog kunnat tända en vulkan. Många gånger kände jag mig som en annorlunda fågel men kunde inte förstå varför. Men det som många gånger gav mig tröst och styrka och som fortfarande ger mig kraft är musiken. När jag förra veckan upptäckte ordet högkänslig och att det på nätet fanns tester som man kunde göra så kunde jag ju inte motstå det. Jag hittade ett test med 31 frågor som jag började läsa. Om man svarade ja på 12 frågor eller mer så är man förmodligen en högkänslig person. Enligt forskaren Elaine Aron kan ingen säga att du är högkänslig, DU BARA VET att just du har det personlighetsdraget. Hur det gick för mig med alla frågorna i testet ? jo jag fick alla rätt. Första frågan var om du känner behov av att dra dig tillbaka efter att du varit bland mycket folk? Andra frågan - har du känt att något är fel? Tredje frågan - blir du överväldigad av sinnesintryck från ljud, ljus och starka lukter? Fjärde frågan - blir du lätt överstimulerad när det händer mycket omkring dig? Femte frågan - hoppar du lätt till av plötsliga höga ljud om du inte är beredd? Det är inte några konstiga frågor och de kan väl kanske stämma in på oss alla mer eller mindre ... men för mig är de så "träffsäkra" och hjälper mig att bena ut det som jag just har upptäckt om mig själv. Just det här behovet av att dra mig undan och vara för mig själv det har jag alltid haft, jag kan riktigt längta efter att få vara ensam. Många gånger har jag tänkt att jag nog är lite av en ensamvarg, fast jag tycker om att träffa människor och ha folk omkring ... men helst på mina villkor. Förr kunde jag sitta i timmar och prata i telefon, det gör jag fortfarande ibland. Ett väldigt bra sätt att umgås ... när man kan avsluta när man vill. Bland det värsta på en arbetsplats är när någon kommer på att vi alla kanske skulle gå ut och äta eller något annat roligt tillsammans? då säger jag "å va roligt" men min hjärna säger ... neeeeeej !!! jag kan inte. Jag har nog tänkt den tanken att något kanske är fel, men inget som jag hakat upp mig på. Nej jag har nog snarare tänkt att jag är annorlunda och tänker på ett annat sätt, många gånger får jag känslan av att mina arbetskamrater eller andra vänner inte alltid förstår hur jag menar eller så förstår jag inte deras åsikter. Att jag lätt blir berörd och överväldigad är sant och ibland har nog min omgivning undrat.Jag gråter av lyckliga eller olyckliga slut i filmer, av när en familj får se sitt nyrenoverade hem på TV, av en text i en melodi eller ... Höga ljud och starkt ljus är jobbigt och jag använder mina solglasögon både sommar som vinter. Flera höga ljud eller när många människor pratar i munnen på varandra gör mig väldigt trött, men när jag spelar mina rock-skivor på hög volym då trivs jag. Att jag blir överstimulerad det har jag inte tänkt på men visst är det så, att jag på en fest kan hålla låda och prata fort och mycket tills luften liksom går ur och jag blir tyst och bara vill gå hem. Hoppa till vid höga ljud? ja vem gör inte det ... Någon kanske undrar varför jag skriver om allt detta i min Blogg ??? jo för att skriva är för mig ett sätt att bearbeta, bena ut begreppet och att förstå vad det hela handlar om. så i första hand är det för min egen skull och sedan för mina vänner som kanske undrar eller för dem som är som jag. Jag har lagt ut min blogg adress och vad jag skriver om på face bok och upptäckte att en vän som jag känt i hela mitt liv är som jag(?) och att en före detta arbetskamrat är likadan och det kändes så skönt och gott att veta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela