BLANDADE VÅRKÄNSLOR ...
Våren en underbar tid, när jorden vaknar till liv och det börjar spira i rabatterna. Jag hittar fina små Iris, snödroppar, blå pärlhyacinter, krokus, påskliljor och vitsippor i min trädgård och gläder mig åt dem. Segelfolket har också vaknat, jag ser deras segel från mitt fönster och tänker att det är vackert. Jag städar min altan och sätter mig en stund i solen med en mugg kaffe, och tänker på att jag inte borde tänka så mycket.
Men det gnager mig från insidan, hur ska det gå ??? Nu har nämligen även Försäkringskassan vaknat, och ligger på med att jag ska arbetspröva på mitt jobb. Men känner jag mig redo, det är jag inte så säker på. Men jag måste ju förr eller senare kasta mig ut i verkligheten. Mina leder mår så mycket bättre och det är jag glad för. Min vänstra långfinger och min hand är tyvärr inte återställda, inte heller finns styrkan där. Förmodligen blir de aldrig som tidigare. Hemma fungerar det ju bra, får jag inte upp locket på syltburken, får jag hjälp av min man. Eller så får jag vara utan sylt. Nya Ajax städmedel var lugn i sjutton att få upp, då får det bli diskmedel osv. Men hur gör jag i mitt arbete ??? Det är det här som oroar mig, så länge jag inte har prövat så vet jag inte säkert. Men om jag skulle få svart på vitt att det inte går, vad gör jag då. Det är detta som gnager mig inifrån. Osäkerheten, oron och en rädsla för ett negativt svar, min egen oro över hur detta ska gå. Nu har jag ju i alla fall fått ur mig en dos av detta i dag, jag har släkt och vänner som jag kan prata med, förutom min man. Men man ska inte belasta dem för mycket. Det ska väl bli en fin dag i dag, så jag skall gå ut senare och plantera min Klematis och mina Penséer som jag köpte i går ....
Men det gnager mig från insidan, hur ska det gå ??? Nu har nämligen även Försäkringskassan vaknat, och ligger på med att jag ska arbetspröva på mitt jobb. Men känner jag mig redo, det är jag inte så säker på. Men jag måste ju förr eller senare kasta mig ut i verkligheten. Mina leder mår så mycket bättre och det är jag glad för. Min vänstra långfinger och min hand är tyvärr inte återställda, inte heller finns styrkan där. Förmodligen blir de aldrig som tidigare. Hemma fungerar det ju bra, får jag inte upp locket på syltburken, får jag hjälp av min man. Eller så får jag vara utan sylt. Nya Ajax städmedel var lugn i sjutton att få upp, då får det bli diskmedel osv. Men hur gör jag i mitt arbete ??? Det är det här som oroar mig, så länge jag inte har prövat så vet jag inte säkert. Men om jag skulle få svart på vitt att det inte går, vad gör jag då. Det är detta som gnager mig inifrån. Osäkerheten, oron och en rädsla för ett negativt svar, min egen oro över hur detta ska gå. Nu har jag ju i alla fall fått ur mig en dos av detta i dag, jag har släkt och vänner som jag kan prata med, förutom min man. Men man ska inte belasta dem för mycket. Det ska väl bli en fin dag i dag, så jag skall gå ut senare och plantera min Klematis och mina Penséer som jag köpte i går ....
