Kärring ? Nej Tack ....
Kärring ett ord som påstås betyda ... Käraste.... så fint, undrar vem som kom på det ? Ordet kärring va det nog någon man som myntade, men käresta har nog en kvinna kommit på som ville ursäkta sin gapande äkta hälft.
Men kärring kan ju sägas på så många olika sätt, man kan ju ropa - Skit kärring !! eller lite skrytsamt ... - Jo min kärring hon kan... eller kanske på kvällskvisten ... - kom nu min lilla kärring ....
En kärring för mig är pratande babblande kvinna som vet allt om alla, som är så himla god vän med alla för att få reda på allt. Och som pratar om alla till alla utan någon som helst hänsyn. En äkta Svallerkärring med andra ord men dom finns övarallt och det är nog inget ont i dom men så nyfikna. Men man ska inte luras av att skvaller kärringar är 50 + de finns även yngre ....för att inte tala om Gubbar dom kan dom med.
Mitt största bekymmar är att .... inte se ut som en kärring eller ännu värre tant. Nu pratar vi kläder och med alla affärer som finns är det inte så lätt alla gånger. Man vill ju vara lite fräckt klädd men inte se ut som som en ungdom dessutom gillar jag att ha klänning på sommaren och vid fest osv. Jag vill ju vara lite kvinnligare ibland, dessutom på sommaren är det skönt med klänning eller kjol. Senast jag var inne i en klädaffär var härom dan,då gick jag runt varv på varv medan min man parkerade sig i en fotölj med sin iphone. Jag ville hitta mig en klänning och kanske en kofta eller någon annan överdel, visade maken två klänningar men njaa de va inte riktigt bra. Träffade på en kär bekant och hennes mamma, hon irrade runt med ett par byxor och ville hitta någon överdel i passade färg. Tror att vi kvinnor är stöpta i samma form allihop ... Jag hittade iallafall en klänning som maken också tyckte om, och efter många om och men en sk.kofta, frågade även min bekant och hon tyckte det var snyggt och passade mig i färgerna.
När jag kom hem hängde jag upp mina nya kläder på en galge i badrummet, så att jag kunde se dem, jag tittade och funderade..... funderade och tittade... hmm. Å som vanligt tar jag mig en ordentlig titt och provar kläderna först när jag kommit hem. Om jag inte är riktigt nöjd så ska man inte tro att jag lämnar tillbaka kläderna till Butiken .... Nää ! Jag hänger in dem i garderoben för det kan ju tänkas att jag gillar dom senare. En släkting komenterade en rosa topp jag hade en sommar och frågade om den var ny ? Nä den hade jag köpt sommaren innan men var inte riktigt nöjd. När jag nu plocka fram den så va den helt plötsligt helt OK... Detta fenomen händer då och då eftersom jag hejst inte vill prova, men byxor och skor provar jag alltid. Om jag känner att ett plagg jag köpt inte riktigt är jag, frågar jag någon släkting om hon vill kläderna. Hur som helst så tänkte jag att den koftan blir nog snygg till jeans och en blus och till klänningen kommer jag att köpa något annat ....
