annikasskatteri.blogg.se

Vi bor mellan havet och skogen i en underbart vacker miljö, här finns gott om allsköns fåglar från både skogen och havet. En fasan herre kommer spatserande ibland och vid ett tillfälle strax efter honom en liten fru. En granne har svalbon och det har vi glädje av under sommaren när svalorna lekfullt flyger runt som små luftakrobater högt upp i skyn. Nere vid stranden kan man se Eider, grågäss, svanar och flera andra fåglar. Under vintern matar vi fåglarna och det har vi alltid gjort, då sjunger de för dig till våren säger min mor.Jag är ingen fågelskådare men tycker att det är roligt att veta vad de är för sort som jag har vid bordet. Jag har en gammal fågelbok som min farfar har haft, med tecknade bilder och ganska lätt att se vilken sort det är.

Grannar har varnat för rådjur och några har hägnat in sin trädgård men vi har inte sett så mycket av dem. Någon gång har de gått igenom vår trädgård för att hoppa över grannens fårstängsel. Det är helt OK och jag antar att grannen har så mycket goare blommor hos sig. Men så har vi ju då dessa älgar och hos oss går det visst ett stråk. de brukar dyka upp på hösten när våra husmorden äpplen är mogna. De kommer ofta i grupp med Mamma älg, två fjolårskalvar och en årskalv, de är så fina och jag blir så glad när de kommer. Inte alla grannar blir glada för de kan ju förstöra och trampa ner ganska mycket när de kommer i flock.Hos oss brukar de gå på den sida av huset som vetter mot skogen och som vi låter växa vilt, mitt enda bekymmer är att de inte ska trassla in sig i torkvindan som står där.

Denna dagen i år när de kom på besök var speciell, jag såg dem genom vardagsrumsfönstret och det gjorde även sonens katt som var hos oss. Katten glodde ut genom fönstret och reste ragg. Det var två fjolårskalvar vi fått på besök och det var ju äpplena som vanligt de ville åt. Vårt äppleträd står alldeles bredvid altanen och jag tog min kamera och gick ut, katten Vincent ville följa med men det blev inget med det. De stannade upp i sitt ätande och en titta på mig, med de såg nog inte något hot utan fortsatta äta av de saftiga äpplena. Jag stod bara någon meter ifrån dem fast på säkert avstånd och lite högre upp och jag tog några bilder och pratade lugt med dom,- sa så fina och duktiga älgar. Då kom en granne förbi och hon stannade till och sa -hej ! Hej hej ! sa jag - du skrämmer väl inte bort mina kompisar nu ? Jag såg hur hon liksom stelnade till när hon fick syn på älgarna under trädet. - Jag har aldrig sett älgar på så nära håll ... de e nästan lite kusligt sa hon men stod kvar och pratade en stund och älgarna fortsatte tugga och brydde sig inte om oss.

 

De var länge hos oss innan de lommade iväg in i skogen. På eftermiddagen kom min son för att hämta sin katt, vi fikade och jag berättade om älgarna för honom. När han skulle åka tittade jag av en händelse ut genom köksfömstret, jaha älgarna var tillbaka på andra sidan huset vid vårt lilla äppelträd där äpplena är slut. Sonen fick en kastrull och en slev för nu skulle vi gå ut och skrämma älg, han slammra och jag tjoade men ingenting hände. När de lessnat på oss gick de i sakta mak runt huset och till äpplena där, då gick vi ut på altanen för att skrämma iväg dem. Men som trottsiga tonåringar stod de kvar och glodde tillbaka på oss. När de till slut fattade att det var var dags att dra vidare så kunde sonen åka hem, visst tyckte han att älgarna va fina och att det var roligt att se dem på så nära håll. Strax efter han åkt så stod dom i trädgården och käkade äpplen igen.